Husgärdessjön

Naturupplevelser, Utflyktsmål

Visste du att Sverige är ett av världens sjörikaste länder. Det finns inte mindre än 95 700 sjöar som är större än en hektar (10 000 m2, 100×100 m)? Husgärdessjön (förekommer även Husgärdesjön, Husgärdssjön) är med sina 326 700 kvadratmeter Skara kommuns 4:e största sjö efter Skärvalången, Flämsjön och Ämten. Husgärdessjön kallades tidigare Hussjön eller Husesjön och har precis som gårdarna Husgärdet och Hushagen fått sitt namn efter Axevalla hus som var en medeltida kungaborg belägen på en udde i sjön.

Sjön ingår i ett system av sjöar längs berget Billingen som kallas Vallesjöarna. Sjön har ett maxdjup på cirka 12 meter och vattenytan ligger 126,2 meter över havet.

Husgärdessjön vid Valle camping
Vallesjöarna Illustration

Vallesjöarna bildas

När den flera kilometer tjocka inlandsisen (uppåt 3,5 km) började dra sig tillbaka norrut för runt 20 000 år sedan blev området här i Valle så småningom en havsvik. Landskapet var nedtryckt av den flera kilometer tjocka inlandsisen men när isen började smälta började landytan att stiga och havet började dra sig tillbaka. De bördiga lerjordarna i Skara- och Vara-trakten (sydväst om Valle) bildades när området en gång var havsbotten.

För runt 12 600 år sedan blir dock klimatet kallare igen och iskanten blev stillastående just här i Valleområdet (i den så kallade mellansvenska israndzonen). Perioden då detta sker kallas Yngre Dryas cirka 12 800 till 11 600 år sedan.

Stora mängder morän i form av isälvssediment, block, sten och grus som transporterats med isen och sen avsatts inne i isen i så kallade slukhål/glaciärbrunnar kom då att avlagras vid iskanten här i Valle och präglade på så sätt landskapet genom uppkomst av till exempel kamekullar, grusåsar och moränryggar. Stora avlagringar parallellt med isfronten skapade randfält som var flera kilometer långa och uppåt 10 meter höga.

 

Kamelandskap i Valle

Landskapstypen som detta gav upphov till kallas kamelandskap från skotskans came som betyder kam. Ett kamelandskap är ett kuperat landskap mängd kullar (åskullar), åsar och sänkor med djupa sjöar, upp till 26 meter. Andra sänkor är idag myrmarker (allt från fattiga kärr och mossar till extremrikkärr). Valleområdet ligger längs med berget Billingen som stod emot inlandsisens och isälvarnas krafter tack vare sin ”hatt” av vulkanisk bergart som är typisk för de så kallade platåbergen.

Stora block av inlandsis och det sediment som samlades runt isblocken blev till så kallade dödisgropar när isblocken smälte. Än idag kan man se spår av dessa i Valle. Flera fina dödisgropar finns i det närbelägna naturreservatet Ökull-Borregården. En del av de mindre runda sjöarna kan ha bildats på detta sätt.

    Tappningen av baltiska issjön

    Tappningen av Baltiska issjön

    Ett fenomen som också bidragit till landskapet i Valle är de så kallade tappningarna av den Baltiska issjön. Enorma mängder smältvatten som samlats österut i området runt det vi idag kallar Östersjön tömdes då på relativt kort tid ut i havet genom öppningar som bildats mellan isen och mer höglänt terräng söderut. När vattnet vällde ut över området här mellan Vänern och Vättern så formades landskapet till det vi ser här idag.

    När inlandsisen och havet drog sig tillbaka efterlämnade de ett frodigt landskap med rikt djur och växtliv vilket gjorde att människor bosatte sig här redan för närmare 10 000 år sedan vilket en mängd fornlämningar vittnar om.

    Sammanhängande sjösystem

    I folkmun sägs Valles sjöar vara lika många som det finns dagar på året. Visserligen är detta troligen något överdrivet men ser man på en karta över området förstår man varför talessättet uppkommit. Förr i tiden fanns det troligen ännu fler mindre sjöar samtidigt som de större Vallesjöarna på den tiden var mer sammanhängande än vad de är idag efter att jordbruket ledde till att marker dikades av. Den grunda Hornborgasjön var i princip helt borta innan restaureringsarbetet av den inleddes i slutet av 1980-talet. Idag finns ett 40-tal sjöar i Valleområdet varav Husgärdessjön alltså hör till de största.

    Den unika naturen i Valleområdet har gjort dem till ett riksintresse för naturvård samt friluftsliv och till att det idag finns hela 8 naturreservat i området (se karta över naturreservaten)). Lycke-Lilla Höjen (L, utanför kartan), Jättadalen-Öglunda grotta (J), Eahagen/Öglunda ängar (E), Torp (T) och Höjentorp-Drottningkullen (H) har varit naturreservat sedan 1975. Gullakrokssjöarna (Utanför kartan, G) blev naturreservat 1999 medan naturreservaten Ökull-Borregården (Ö) (här intill Valle Camping och Husgärdessjön) och Bockaskedeåsen-Toran (B, huvuddelen utanför kartan) bildades 2007. Valleområdet anses ha särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer samt för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser.

      Naturreservaten i Valle

      Tillflöde och utlopp

      Vattnet i Husgärdessjön omsätts inom loppet av 1-2 månader. Sjöarna i Valleområdet är grundvattensjöar vilka får tillskott av vatten från bäckar som leder ner från Billingen. Husgärdessjön har tillflöde av vatten främst via en kanal från Skärvalången via Vagnsjön.

      Vattennivån i sjösystemet där Husgärdessjön ingår regleras vid Ökulls kvarn söder om Husgärdessjön. Utloppet går via Ökulls kvarn vidare i en kanal till den nyrestaurerade Spånnsjön vidare till Vingsjön som sen rinner ut i Hornborgasjön. Så småningom når vattnet från vallesjöarna Vänern och Göta älv innan det rinner ut i havet.

      Genom en kanal är Husgärdessjön även förbunden med den närbelägna Ökullasjön.

        Näringsfattig och basisk

        Vattnet i Husgärdessjön är klart, näringsfattigt (oligotroft) samtidigt som det har en hög kalkhalt, högt pH (pH>7) och ett alkalinitetsvärde över 1,0. Dessa speciella egenskaperna ger unika förutsättningar för en del växter som är känsliga för övergödning och låga pH värden. Flera av Vallesjöarna har också arter av växter och djur som är rödlistade och hotade.

        Botten

        Botten i Husgärdessjön på djupare vatten är grus och sten men här vid campingen består botten av platåer av så kallade kalkinkrusterade vassrötter som bildat en slags gyttjeinblandad kalk (kalkbleke)) på sandstenen.

        Vassrötter har bildat ett tjockt täcke som sträcker sig en bit ut i sjön. Det kan vara lite mjukt att gå på men för att arter som vissa kransalger skall trivas så krävs grunt och ogrumlat klart vatten med solinstrålning. Förr så hölls strandszonen fri från vass genom betande djur men nu får vi hjälpa till att hålla kanten fri från vass och annan vegetation så att fler arter kan gynnas.

          Husgärdessjöns klara vatten

          Pålad brygga

          Valle camping har valt att anlägga pålade bryggor. Pålade bryggor släpper ner mer ljus till livet under bryggorna. Flytbryggor skapar stora områden med skuggad botten vilket försämrar förutsättningarna för många djur och växter. Dock kanske ni märker att en del pålar är sneda och det är varje år en utmaning att återställa och justera bryggorna efter isens härjningar.

            LIVET I SJÖN

            VÄXTER

            Valleområdet har en enastående artrik flora, här har vi valt ut några växter ni kan komma att möta vid ert besök vid Husgärdessjön på Valle camping.

            Kransalger (sträfsen, Chara)

            Kransalger, sträfsen

             Ett exempel på en art som gynnas av den näringsfattiga miljön och det klara vattnet är bentiska kransalger eller sträfsen.

            Sträfse är regelbundet uppbyggd med kandelaberliknande kransar av grenar vid varje nod och långt avstånd mellan varje nod av grenar. Sträfsen har inga rötter, utan genomskinliga så kallade rhizoider fäster dem vid underlaget. När den växer i kalkhaltigt lugnt vatten som här i Husgärdessjön bildas en skorpa av kalk (kalciumkarbonat CaCO3) på stammen och grenarna som en slags korall, detta kallas för inkrustering. På engelska kallas gruppen av växter stonewort alltså stenört.

              Sträfse

              Skorpan av kalk gör att algen ser gråaktig ut och känns stel att ta i eller att gå på. Den kan se ut och kännas som en död växt men det är alltså så den växer i kalkhaltiga sjöar. Den bildar stora mattor eller stenlika buskar som kan täcka botten. Kommer bestånden över vattenytan kan växten och kalken torka och bilda vita mattor över vattenytan. Man skulle nästan kunna säga att de kalkinkrusterade kransalgerna utgör Valles korallrev :).

              I Sverige finns 34 arter av räfse varav 6  anses vara hotade och tas upp i den svenska rödlistan. Försurning och övergödning tros ligga bakom att arten är hotad, dock har situationen för arten förbättrats. Omvänt kan man säga att kransalger är en bra indikator på ett vatten som inte lider av övergödning.

              I Husgärdessjön har man vid en inventering hittat 6 olika arter av sträfsen borststräfse (Chara aspera), skörsträfse (Chara globularis), taggsträfse (Chara hispida), mellansträfse (Chara papillosa), rödsträfse (Chara tomentosa) och papillsträfse (Chara virgata). Vid bryggan är det troligen taggsträfse du ser. Alla dessa arter bedöms idag som livskraftiga.

              Övriga växter i Husgärdessjön

              Det finns så klart en hel del andra växter du kan hitta i och vid sjön.

              Låga växter på grunt vatten, i strandkanten och på land.

              Växter som du kan hitta precis i strandkanten, i det grunda vattnet eller på land är…

              sjöranunkel (Ranunculus lingua), tiggarranunkel (Ranunculus sceleratus), besksöta (Solanum dulcamara, GIFTIG), svalting (Alisma plantago-aquatica), brunskära (Bidens tripartita), blomvass (Butomus umbellatus), sprängört (Cicuta virosa), strandklor (Lycopus europeus),  topplösa (Lysimachia thyrsiflora), fackelblomster (Lythrum salicaria), kransmynta (Mentha x verticillata), bitterpilört (Persicaria hydropiper), gles igelknopp (Sparganium emersum) och bläddror bläddra (Utricularia sp.). Klicka på bilderna nedan för att läsa mer om växterna och se fler bilder i artdatabanken.

                Sjöranunkel

                Sjöranunkel
                (Ranunculus lingua)

                Tiggarranunkel

                Tiggarranunkel
                (Ranunculus sceleratus)

                Besksöta

                Besksöta (GIFTIG)
                (Solanum dulcamara)

                Svalting

                Svalting
                (Alisma plantago-aquatica)

                brunskära

                Brunskära
                (Bidens tripartita)

                Blomvass

                Blomvass
                (Butomus umbellatus)

                Sprängört

                Sprängört
                (Cicuta virosa)

                Strandklor

                Strandklor
                (Lycopus europeus)

                Topplösa

                Topplösa
                (Lysimachia thyrsiflora)

                Fackelblomster

                Fackelblomster
                (Lythrum salicaria)

                Kransmynta

                Kransmynta
                (Mentha x verticillata)

                Bitterpilört

                Bitterpilört
                (Persicaria hydropiper)

                Gles igelknopp

                Gles igelknopp
                (Sparganium emersum)

                Bläddra

                Bläddra
                (Utricularia sp.)

                Växtbilder i original eller ändrade under Creative commons licenser creativecommons.org/

                Högre växter i strandkanten

                Några ståtliga växter som också växer i strandkanten  men som även sticker upp en bra bit över vattenytan och syns i stora bestånd är vanlig vass eller bladvass (Phragmites australis), säv (Shoenoplectus lacustris) och smalkaveldun (Typha angustifolia)

                  vass

                  Vanlig vass/Bladvass
                  (Phragmites australis)

                  Säv

                  Säv
                  (Shoenoplectus lacustris)

                  Smalkaveldun

                  Smalkaveldun
                  (Typha angustifolia)

                  Gul näckros

                  Gul näckros
                  (Nuphar lutea)

                  På vattenytan

                  På vattenytan utanför vassrotskanterna finns gul näckros (Nuphar lutea).

                    Under vattenytan

                    Under vattenytan i det klara vattnet växer hornsärv (Ceratophyllum demersum), vattenpest (Elodea canadensis), kransslinga (Myriophyllum verticillatum), Axslinga (Myriophyllum spicatum), grovnate (Potamogeton lucens), vattenmossa (Fontinalis) och ålnate (Potamogeton perfoliatus)

                      Hornsärv

                      Hornsärv
                      (Ceratophyllum demersum)

                      Vattenpest

                      Vattenpest
                      (Elodea canadensis)

                      Kransslinga

                      Kransslinga
                      (Myriophyllum verticillatum)

                      Axslinga

                      Axslinga
                      (Myriophyllum spicatum)

                      Grovnate

                      Grovnate
                      (Potamogeton lucens)

                      Vattenmossa

                      Vattenmossa / Näckmossor
                      (Fontinalis)

                      Ålnate

                      Ålnnate
                      (Potamogeton perfoliatus)

                      Invasiva arter

                      Tyvärr har stugområdet som fanns på området under mitten av 1900-talet fört med sig att även en del invasiva arter etablerat sig på området. Vi jobbar idag på olika sätt för att bli av med dessa, ett arbete som dock kommer att ta lång tid. Tänk på att inte plocka invasiva arter som sen kan spridas med hjälp av växtdelar eller fröer. Detta gäller till exempel blomsterlupin, jättebalsamin och parkslide. Du kan läsa om de vanligaste invasiva arterna och hur du känner igen dem här på naturvårdsverkets hemsida.

                        DJUR

                        Musslor

                        Hela fem arter av stormusslor har hittats i Vallesjöarna. Musslorna blir från 5 till 15 cm långa (de flesta är strax under 10 cm men vissa arter kan bli uppåt 20 cm).

                          Musslorna lever på botten och är filtrerare. De sitter nedgrävda i bottensedimentet med bakänden uppåt och sifonerna (andningsrören) öppna mot vattnet. Flera av arterna blir relativt gamla och den årliga tillväxten av skalen gör att man kan bestämma åldern på en mussla, ungefär som ed årsringarna på ett träd.

                          Musselbeståndet i Husgärdessjön är stort och du kan säkert se en och annan från bryggan. Vid inventeringar har man funnit allmän dammussla (Anodonta anatina), Spetsig målarmussla (Unio tumidus) och större dammussla (Anodonta cygnea).

                          Den vanliga allmänna dammusslan känns igen på ett 7-10 cm stort rombiskt till äggformat gult till gulgrönt skal med livliga gröntoner. Den är nästan alltid hermafrodit och kräver värdfisk för sina larver.

                            Vanlig dammussla

                            Vanlig (allmän) dammussla
                            (Anodonta anatina)

                            Spetsig målarmussla

                            Spetsig målarmussla
                            (Unio tumidus)

                            Större dammussla

                            Större dammussla
                            (Anodonta cygnea)

                            Fiskar

                            I Husgärdessjön finns bland annat abborre (Perca fluviatilis), gädda (Esox lucius), brax (Abramis brama), mört (Rutilus rutilus), sarv (Scardinius erythrophthalmus) och sutare (Tinca tinca).

                            På sommaren ser man ofta små abborrar som simmar under bryggan. Den känns igen på sitt randiga utseende och de röda fenorna på undersidan. Arten blir uppåt 35 cm lång (med rekord uppåt 50 cm) men de flesta blir betydligt mindre än så. Färgerna på abborren varierar med den livsmiljö de lever i. Jämfört med släktingar som lever i mörka miljöer är abborrarna i sjön relativt ljusa till färgen. Du vet kanske att abborrar har svarta band på kroppen men visste du att ingen abborre har samma bandning som sin kompis.

                              Abborre

                              Abborre
                              (Perca fluviatilis)

                              Gädda

                              Gädda
                              (Esox lucius)

                              brax

                              Brax
                              (Abramis brama)

                              Axslinga

                              Mört
                              (Rutilus rutilus)

                              Sarv

                              Sarv
                              (Scardinius erythrophthalmus)

                              Sutare<br />

                              Sutare
                              (Tinca tinca)

                              Fiske i Husgärdessjön

                              Som du kanske vet ingår varken jakt eller fiske i allemansrätten. Fiskerätten i Husgärdessjön är enskild och innehas av fiskerättsägarna. Det finns inga fiskekort att köpa och det är inte tillåtet för allmänheten att fiska i sjön. Du som bor på campingen kan dock få tillåtelse att fiska under din vistelse på campingen under vissa begränsningar och villkor. Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller för fiske i Husgärdessjön.

                                Fåglar

                                Valleområdet har ett rikt fågelliv och Hornbogasjön ligger fågelvägen bara några kilometer bort. Husgärdessjön är lite för djup för att locka till sig så många tranor men här kan du läsa mer om den spektakulära trandansen som inträffar varje vår vid Hornborgasjön som ligger nedströms om Husgärdessjön. Husgärdessjön besöks bland annat av dopping, häger och svanar.

                                Däggdjur

                                Tar du ett nattdopp och en simtur i sjön så får du med stor sannolikt även möta några av fladdermössen som lever runt sjön. De brukar nämligen sväva förbi i sin jakt på insekter på vattenytan.

                                Valleområdet anses ha Sveriges rikaste fladdermusfauna norr om Skåne. Fladdermöss är den artrikaste gruppen av däggdjur i Sverige. I Sverige finns 19 arter av fladdermus vilket utgör en fjärdedel av alla de däggdjursarter som finns i Sverige (75 st). I Valleområdet har man genom åren kunnat hitta hela 14 av dessa arter genom återkommande inspelningar av fladdermössens ultraljudsläten på flera platser i området.

                                Bland de vanligaste arterna i Valle återfinns  vattenfladdermus (Myotis daubentonii), dvärgpipistrellen (Pipistrellus pygmaeus), större brunfladdermus (Nyctalus noctula) och nordfladdermus (Eptesicus nilssonii).

                                  Vattenfladdermus<br />

                                  Vattenfladdermus
                                  (Myotis daubentonii)

                                  Vattenpest

                                  Dvärgpipistrellen
                                  (Pipistrellus pygmaeus)

                                  Större brunfladdermus

                                  Större brunfladdermus
                                  (Nyctalus noctula)

                                  Nordfladdermus

                                  Nordfladdermus
                                  (Eptesicus nilssonii)

                                  Andra djur

                                  Utöver det vi nämnt här så finns det så klart en hel del andra djur i och kring sjön. Allt från en artrik insektsfauna, grod- och kräftdjur till större däggdjur som då och då gör ett besök vid sjön. Här finns bland annat rådjur och älg och en del småvilt såsom räv, grävling, hare. Vi har även haft bäver boendes i sjön och ett och annat mindre mårddjur på besök i strandkanten.

                                    Älg<br />

                                    Älg
                                    (Alces alces)

                                    Räv

                                    Rödräv
                                    (Vulpes vulpes)

                                    Bäver

                                    Bäver
                                    (Castor fiber)

                                    Historia

                                    Vi har valt att fokusera på livet i sjön i denna text men glöm inte bort att Husgärdessjön också har en central plats i Sveriges historia. Mitt över campingen sträcker sig en udde ut i sjön där Axevalla hus låg en gång i tiden. Under sin storhetstid en av det tidiga Sveriges viktigaste kungaborgar. Det kan du läsa mer om här www.axevallahus.se 

                                      Axevalla hus
                                      Hyr SUP

                                      Hyr SUP

                                      Varför inte ta en tur på SUP och njuta av en tur på Husgärdessjön? Nu...

                                      läs mer
                                      Fiska

                                      Fiska

                                      Husgärdessjön är en av alla sjöar i Valleområdet och sjön är 11,5 meter...

                                      läs mer